ibland på mina barnfria veckor får jag sån fruktansvärd längt efter mina barn. jag tänker inte låtsas som att det ibland inte är skönt med ensamhet, tystnad, inget bråk eller tjafs, men självklart saknar jag dem mer eller mindre hela tiden. men ibland är det nästan outhärdligt. som idag när jag plockade in deras rena kläder i garderoberna. då tänkte jag på hur alvin alltid förklarar hur han gör när han tar på sig tröjor. hur han sitter i sängen och lägger ut t-shirten i knät först. och på vilken tröja filip kommer välja att ta på sig på tisdag. hur noga han är med kläder (oftast) och hur alvin skiter i vad han har på sig. (alvin vill nog helst vara naken dygnet runt)
när jag tänker på sånt så gör det ont i hjärtat av kärlek och saknad, jag vill bara ringa och be dom komma hem på en gång. säkert skulle det gå bra också, men samtidigt så kommer jag ihåg, när den första impulsen lagt sig, att jag gärna vill ha sista kvällen innan jobbet för mig själv, så jag kan vältra mig i slutpåsemesterångesten i fred.
när jag tänker på sånt så gör det ont i hjärtat av kärlek och saknad, jag vill bara ringa och be dom komma hem på en gång. säkert skulle det gå bra också, men samtidigt så kommer jag ihåg, när den första impulsen lagt sig, att jag gärna vill ha sista kvällen innan jobbet för mig själv, så jag kan vältra mig i slutpåsemesterångesten i fred.
de kommer ju imorgon! :D
5 comments:
Och så fort de kommer hem och svär och lever om önskar man att de vore nån annanstans igen
;)
Nejdå.
Visst tusan längtar man efter dem ibland på barnfria veckor.
Det är bra att längta...har jag hört.
Kramar
anna, haha.. ja men så är det ju också. men det brukar gå över fort när de somnat :)
kram! tänker på er.
Jamen vem vill inte vara naken dygnet runt?
Skitsamhälle med normer och tjafs.
Det är Alvin och jag mot resten.
peter, haha. det skulle nog vara.. trevligt. om du var naken hela tiden, o ingen annan (förutom alvin) var det.
idag hade det iofs varit skönt.
Post a Comment