Tuesday 3 July 2007

Poesistunden VII

tror jag glömde lägga ut fortsättningen på storebror och lillasyster.



Lilla Syster, allra vackraste Lillasyster
viskar han,
vinkar genom rutan, hon blinkar
från himlen

Jag lånar din kudde ibland
när ingen vet

för ingen storebror får gråta över ensamhet eller
borttappade nallar

Lilla Syster i himlen
allra vackraste stjärna
Håll dina armar om mamma när hon inte kan sova
och när hon ropar efter dig i drömmen

för ingen storebror kan trösta
för ingen storebror är stor nog på jorden

Lilla Syster, det är så ensamt här
(och vill du bara skratta lite, lite, bara så vi får minnas)

Snälla, håll mitt hjärta i handen när jag är rädd
och fråga Gud när jag får komma till dig, jag saknar dig så

4 comments:

Anonymous said...

Alltså Jennie...

Det var det mest sorgliga jag läst...
Och helt underbar!

Usch, nu blev jag nästan ledsen på jobbet...

Nostalgia said...

elli, det är ju inte bra att du blir nästan ledsen, fast bra ändå, för då betyder det ju att den berör :) kram

Stefan said...

Antingen har jag läst den här förr
eller så har jag läst början.
Men i vilket fall så gör den som ett stort hål i magen på mig.

Nostalgia said...

stefan, du har säkert läst den förr, eller den som kom före liksom.. om samma storebror o lillasyster.. :)